Tillgänglig film

Film som Stockholms stad publicerar ska vara tillgängliga för alla. Därför ska filmer som staden producerar vara tillgänglighetsanpassade.

Nivåer av tillgänglighet

Det finns tre nivåer av tillgänglighet kopplat till video enligt den internationella standarden för webbtillgänglighet WCAG 2.1:

  • Nivå A: Undertexter och syntolkning/alternativ textversion
  • Nivå AA: Undertexter och syntolkning
  • Nivå AAA: Teckenspråk.

Enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (som började gälla 23 september 2020) ska vi uppnå nivå AA.

Det betyder att alla filmer som publiceras ska ha både undertexter och syntolkning. Det gäller våra webbplatser, e-tjänster, mobila appar med mera

Lagen gäller inte fullt ut på sociala medier, utan så långt det är möjligt på respektive plattform.

Undertextning

Förinspelad filmska ha ett textalternativ. Det görs genom att filmen textas. Är innehållet i filmen (eller ljudklippet) ett likvärdigt alternativ till text som redan finns, är kravet på textning uppfyllt.

Tänk på följande när du skapar undertexter:

  • Texten ska vara enkel att läsa – exempelvis vit text med svart eller halvtransparent bakgrund.
  • Skriv klarspråk – vårdat, enkelt och begripligt.
  • Varje undertextblock ska i regel vara en eller två rader text.
  • Använd max 37-42 tecken per rad.
  • Längre meningar eller utsagor ska delas upp i flera undertextblock genom ett bindestreck (-). Försök att göra uppdelningen så att det är enkelt att förstå det som står.
  • Använd slutna undertexter (closed captions) när det är möjligt, och i andra hand inbrända undertexter.

Läs också stadens vägledning kring att skriva på webben och klarspråk.

Syntolkning

En syntolkning är en ljudbeskrivning av det som händer i bild. Finns det inslag i en video, exempelvis textskyltar – eller om det händer andra saker i videon som inte framgår av dialogen – ska videon syntolkas.

Är innehållet i videon ett likvärdigt alternativ till text som redan finns, är kravet på syntolkning uppfyllt.

Syntolkning går att lösa på många olika sätt, det beror väldigt mycket på hur innehållet i filmen ser ut. Tänk till tidigt i produktionen av en video vilken nivå av syntolkning som kan behövas.

Ett sätt att kontrollera syntolkning av en film är att blunda och att bara lyssna på filmens ljud – kan du ta till dig all väsentlig information för att förstå filmen?

Verbalisering

Verbalisering är ett bra sätt att göra sina filmer syntolkade och tillgängliga för alla utan separat syntolkningsljudspår. Verbalisering är när exempelvis filmens berättare, intervjupersoner, reportrar också väver in syntolkning eller kontext i manus.

Det kan till exempel handla om följande:

  • att säga vad man heter eller berätta vem man pratar med
  • att säga vad man gör eller vad man är
  • att säga eller spegla i ord vad någon gör.

Verbalisering kan också användas i enklare informationsfilmer, där text och rörlig bild varvas. Där är i regel budskapet i manuset det viktigaste, och det är alltså det som alla som tar del av videon behöver kunna förstå.

Funktionell syntolkning

Funktionell syntolkning används oftast för att fylla i moment, personer eller narrativ som bara syns i bild. Det görs oftast genom ett separat ljudspår för syntolkning, som användaren kan slå på eller av, eller genom en syntolkad version av en film.

Det kan till exempel handla om att

  • presentera vem som pratar i filmen
  • berätta vad som händer i bild när det behövs för att förstå filmen.

Ska den här typen av syntolkning användas är det väldigt viktigt att planera in luft i manus och klippning, så att det finns gott om tid.

Estetisk och narrativ syntolkning

Estetisk och narrativ syntolkning används primärt i långfilmer och tv-serier. Här handlar det oftast om berättelser som är gjorda för underhållning, snarare än information till en målgrupp. Det kan till exempel handla om att beskriva

  • omgivningar och scener
  • skådespelares blickar eller ansiktsuttryck
  • viktiga visuella detaljer.

Det kan i enstaka fall vara aktuellt för videos som Stockholms stad producerar, men oftast är detta på en detaljnivå som är för hög för informationsfilmer. Vill du se och höra konkreta exempel på hur detta görs så kika in SVTs utbud av syntolkat material.

Kontraster och rörelse i ljud och bild

För att det ska vara enkelt att ta till sig innehållet i en film krävs bra kontraster i både ljud och bild. Det kan handla om att

  • text som visas i bild har bra kontrast och god läsbarhet
  • personer som pratar hörs bra
  • det är en bra balans mellan till exempel bakgrundsljud och den talade dialogen.

När det gäller rörelse är det viktigt att

  • alla hinner läsa den text som är i bild
  • det inte händer för mycket i bild samtidigt
  • undvika blinkande och hoppiga grafiska element.

Teckenspråk

Det finns inget lagkrav på att använda teckenspråk i myndigheters videos. Däremot står det i språklagen att myndigheter ska värna om och skydda teckenspråket. Bra att tänka på är att teckenspråk är döva personers förstaspråk. Använd teckenspråkstolk om du bedömer att videon behöver vara extra tillgänglig för alla eller om det finns identifierade målgrupper som har det behovet.

Tänk i så fall på att

  • ha en bakgrundsfärg bakom teckentolken
  • tolken ska ha neutral och rätt kontrast på klädseln
  • ha bra belysning och se till att händerna syns.

Då kan undantag göras

I vissa fall kan undantag göras i tillgänglighetsanpassningar av videos.

Direktsändningar

Direktsändningar behöver inte textas och syntolkas. Ska den direktsända inspelningen finnas kvar för andra att ta del av i efterhand räknas den som förinspelad och omfattas då av lagkraven. Det vill säga att inspelningen ska vara textad för hörselskadade och syntolkad för blinda. Det finns inte ett specifikt antal dagar som staden senast måste ha tillgängliggjort inspelningen utan viktigt är att det sker utan onödigt dröjsmål.

Oskäligt betungande

Undantag från lagen kan göras om anpassningarna anses vara ”oskäligt betungande”. Det är inget som ska göras lättvindigt och måste bedömas från fall till fall.

Det kan till exempel handla om att en publicering av en film är tidskritisk – kanske är det ont om tid eller så handlar frågan om något som händer just nu. Skulle en anpassning av en sådan video göra att du inte hinner publicera filmen i tid kan det anses oskäligt betungande.

Undantag måste redovisas i din webbplats tillgänglighetsredogörelse.

Uppdaterad